Igår var det så äntligen dags för ABM-masterns årliga vårfest! För att fira våren och alla i termin fyra som de senaste dagarna har haft sina uppsatsseminarier hade vi i termin två äran att arrangera festen. Och Festkommitéen hade verkligen gjort ett fantastiskt jobb, stort tack till er! Festen med tema olympiad gick under namnet ABM-olympiaden och lagen från de olika länderna kämpade tappert i olika grenar med ABM-anknytning. Vann gjorde Lag Sverige medan mitt lag, Lag Japan hamnade utanför prispallen. Efter olympiaden fortsatte festen med mat, mingel och dans. För dem som inte fått nog av sport fanns det också ett Wii att spela på, själv förlorade jag stort i tennis men lyckades besegra min kursare Martin i bowling!

/Karin Westeman

Välkomsttal

I museigrenen skulle rätt föremål paras ihop med rätt text och dessutom sättas i kronologisk ordning. Ganska så klurigt!

Biblioteksgrenen bestod av att gå en runda med en bok balanserande på huvudet. Under fem minuter skulle man hinna gå med så många böcker som möjligt. Bra för hållningen!

Den goda maten

Prisutdelning

Wii:et sattes igång efter maten

Kulturanatomens café var fint utsmyckat

Dansgolvet kom igång mot slutet

Posted under Firande

Ansökningstiden har gått ut men det är snart dags för intervjuer och här berättar Amelie Othén som går museologi-inriktningen om hur hon uppfattade ansökningsprocessen och intervjun.

Amelie Othén

Varför sökte du till ABM-mastern?

Jag har velat jobba på museum sedan gymnasiet och därför läste jag till en kandidat i etnologi och börja söka jobb inom museisektorn. Men det var svårt att få jobb och det kändes som om kandidaten inte ”räckte” så då började jag fundera på att plugga vidare. Jag hade en plan på att läsa ett program i Göteborg men så flyttade jag till Malmö och fick upp ögonen för den här utbildningen. Men det dröjde lite innan jag sökte och först hade jag en period när jag gjorde lite blandat; sökte arbete, hade praktik och reste och sedan blev jag gravid och ville vänta tills barnet var fött. Jag tyckte att det verkade vara en bra och seriös utbildning och att den verkade vara vad jag behövde för att komma in på arbetsmarknaden.

Hur upplevde du antagningen?

Det kändes väldigt seriöst att man både skulle skriva brev och gå på intervju så det kändes bra. Men jag drog ut på brevet väldigt länge och till slut satte jag mig på ett café och bara skrev i flera timmar. Jag försökte vara ärlig och skriva från hjärtat även om jag fick lite prestationsångest samtidigt. Jag visste inte alls om det var svårt att få komma på intervju eller hur många som blev kallade så när jag blev kallad kändes det väldigt bra.

Hur kändes det när du var på intervjun?

Jag var inte så nervös för intervjun, jag är van vid att uttrycka mig i liknande situationer som anställningsintervjuer så det kändes inte så farligt. Jag var faktiskt mest nervös över om jag skulle hitta hit! Jag hade aldrig varit här och knappt varit i Lund innan så det var det som var det stora. Så jag var i väldigt god tid, nästan en timme innan, och gick och tittade här runtomkring och på husen och här är ju väldigt fint så då kände jag att jag verkligen skulle kunna tänka mig att studera här. Fast under tiden hann jag bli nervös! Fast det släppte när jag kom in och det var en seriös men vänskaplig stämning under intervjun. De som intervjuade var intresserade av vad jag hade att säga och det jobbigaste var nästan att behöva bli fotad. Jag fick en hel del klassiska intervjufrågor som hur jag är i grupp och tillsammans med andra. Men de frågade också om jag har syskon och min roll i syskonskaran och hur mina syskon skulle beskriva mig. Det var en bra fråga som jag inte hade väntat mig, den fick mig att tänka till. Efteråt kände jag mig nöjd och tyckte att jag hade gjort en bra intervju men det var nervöst innan jag fick besked. Men beskedet kom ganska snabbt och det var väldigt skönt, jag var i min sommarstuga och försökte koppla upp mig på ett knaggligt nät för att kolla mailet med besked om jag kommit in.

Några tips?

Kom i god tid, då hinner man känna in sig och behöver inte komma med andan i halsen. Sen så tycker jag man ska vara ärlig och inte så pretentiös. Jag tror man ska försöka att inte tänka att man måste svara på ett visst sätt eller passa in i en viss mall efter vad man tror att de vill ha. Jag kunde tycka att det var svårt att veta vad de sökte men försökte att inte tänka på det utan jag tror det är bättre att vara unik och visa sin personlighet.

Är du nöjd med utbildningen?

Jag är väldigt nöjd!

/Karin Westeman

Posted under Antagning, Museologi, utbildningen

De senaste veckorna har vi jobbat med planering av en pedagogisk och förmedlande verksamhet. I grupper har vi tillsammans skrivit ett idédokument där vi beskrivit vår verksamhet och analyserat den utifrån pedagogisk teori. Idag var sista dagen att lämna in idédokumentet men i måndags hade vi muntliga presentationer i form av posterutställning. Då fick vi, tillsammans med lärare och andra inbjudna gäster, mingla och gå runt och titta på vad alla hade gjort och få de olika projekten beskrivna för oss. Det var väldigt kul att få se de olika projektet och få ta del av allas fina presentationer. Så här kommer lite bilder på hur det såg ut!

/Karin Westeman

Förberedelserna är i full gång!

Mera förberedelser.

Den ena museigruppen vid sitt projekt Schablonernas Malmö som handlade om gatukonst.

Mingel.

Popvärld, en verksamhet för gymnasiet som för samman popmusik och informationskompetens.

Från frö till fest, en museiverksamhet som vänder sig till unga vuxna med autism.

Catharina presenterar arkivspelet The world of archives.

Posted under utbildningen

För några veckor sedan var vi på studiebesök på Kulturen i Lund och Martin, Erik och Oskar  intog scenen som ingår i Popstads-utställningen och framförde den här fantastiska låten. Helt improviserat!

/Karin Westeman

Posted under Studiebesök

Vi går vidare i vår serie om ansökan till ABM-mastern och turen har kommit till Johanna Ekström som går inriktningen mot biblioteks- och informationsvetenskap.

Johanna Ekström

Varför sökte du  ABM-mastern?
Därför att jag länge har velat bli bibliotekarie och redan när jag började plugga var min tanke att gå ABM-mastern. Det passade mig bra att jag kunde välja vilka ämnen jag ville till kandidaten och det gjorde att jag inte heller kände någon stress över vad jag skulle välja. Jag hade bestämt mig för biblioteksinriktningen med en gång men blandningen av de olika inriktningarna är intressant, jag hade inte tänkt så mycket på likheterna mellan de olika institutionerna tidigare.

Vad har du läst innan?
Jag har läst litteraturvetenskap, barnlitteratur, svenska och bokhistoria. Ganska typiska biblioteksämnen med andra ord!

Hur upplevde du antagningsprocessen, den skiljer ju sig något från hur det brukar gå till att söka humanistiska ämnen?
Jag tyckte att det kändes seriöst och det gav ett bra och seriöst intryck av utbildningen. Först tyckte jag nog att det var lite mycket med både brev och intervju men sen kunde jag förstå det bättre. Det kändes bra på intervjun att de redan hade bekantat sig med mig genom brevet och det var bra att ha brevet så att jag visste vad jag hade sagt. Jag tycker intervjun är bra, det ger lärarna en möjlighet att få en bild av vad det är för människor som söker och kunna skapa en uppfattning om hur de fungerar i grupparbeten. Men jag sökte två gånger och kom in på andra försöket så jag har varit med om två ansökningar.

Hur kändes intervjun?
Den var en ny grej för mig att ta mig an, jag hade till exempel aldrig varit på en arbetsintervju. Jag har ju varit på två intervjuer och första gången var jag väldigt nervös men efter en stund kändes det bättre och var riktigt trevligt. Då uppfattade jag det som om de som intervjuade försökte skapa bilder av hur det kunde vara på utbildningen. Så då kändes det lugnt och ibland har jag undrat om det kändes för lugnt eftersom att jag inte kom in. Därför var jag mer nervös under andra intervjun. Då fick jag också ganska många frågor om varför jag inte hade kommit in första gången och hur mina tankar gick kring det och det kändes svårare att formulera sig kring. Jag tror att de utgick ganska mycket från brevet där jag hade skrivit att det var andra gången jag sökte. Jag ville visa att jag verkligen ville gå den här utbildningen. Sen fick jag på båda intervjuerna frågor om grupparbete och vad jag tycker om att jobba i grupp och det är frågor som känns befogade för vi jobbar verkligen mycket i grupp. Vi pratade också en del om vad jag hade läst innan och om andra erfarenheter, på första intervjun pratade vi även mycket om vad jag vill göra i framtiden.

Några tips?
Utgå från dig själv i brevet och skriv om dig själv helt enkelt. Inför intervjun kan det vara bra att tänka på hur man är i olika situationer och vad man har för egenskaper. En fråga som jag fick båda gångerna var vad jag ville med utbildningen i framtiden, så det kan också vara något att tänka över. Jag fick också frågan om vad jag trodde att just jag skulle kunna tillföra utbildningen. Ett annat tips är att inte ge upp, försök igen om du inte kommer in på första försöket!

Är du nöjd?
Jag är mycket nöjd. Det är en jättebra utbildning med engagerade lärare och allt känns välplanerat. Och jag har verkligen lärt mig att jobba i grupp på ett annat sätt än innan. Det känns nästan jobbigare att jobba själv nu!

Posted under Antagning, Bibliotek, bibliotekarieutbildning, Biblioteks- och informationsvetenskap, utbildningen

Den andra ansökningsomgången är igång och 16 april som är sista ansökningsdag närmar sig med stormsteg. Därför kommer vi de närmaste veckorna publicera några intervjuer som jag har gjort med mina kursare om hur de uppfattade ansökningsprocessen när de sökte ABM-mastern för ett år sedan. De kommer också med en hel del bra tips om hur man kan förbereda sig inför den personliga intervjun. Först ut är Daniel Hedman som går arkivinriktningen.

Arkivstudenten Daniel Hedman

Varför sökte du ABM-mastern?
Jag har läst en master innan i kultur- och medieproduktion på Malmö högskola, men kände mig inte så lockad av den yrkesbanan och visste inte riktigt vad jag skulle göra med utbildningen. Sen upptäckte jag ABM-mastern och den kändes mer passande och jag kom fram till att jag ville ha ett mer definierat arbete och det kändes som att jag kunde få det med den här utbildningen. Min ingång till mastern var att jag är väldigt intresserad av rörlig bild, dess innehåll, olika format och hur det bevaras och distribueras. Jag tycker det är intressant med video och film och hur formaten möts digitalt och analogt.

Det var också något som jag belyste i mitt letter of intent och skrev mycket om. Jag tänkte att det kunde finnas roliga frågeställningar kring bevarandet av rörlig bild och arkivvetenskapen. Jag var inne på arkivvetenskapen med en gång, jag funderade lite på biblioteksinriktningen men arkivinriktningen var den jag blev mest nyfiken på. Egentligen är jag inte så historiskt intresserad och jag har mer kommit in på arkivvetenskapens användarperspektiv, om jag inte kommer att jobba med ljud och bild kan jag tänka mig att jobba på ett kommunarkiv. Nu känner jag att jag lite gått ifrån mitt stora intresse för ljud och bild, det är ju också ett ganska smalt område med få arbetstillfällen. Men jag har faktiskt varit på ett eget studiebesök på KBs filmarkiv i Grängesberg och där upptäckte jag att kunskaperna jag fått på mastern kändes gångbara och användbara. Men det är ett av få arkiv i sitt slag i Sverige och det var bara åtta personer som jobbade där så det känns bra att ha en reservplan.

Hur kändes den personliga intervjun?
De som intervjuade mig var väldigt intresserade av det som jag hade skrivit om i brevet, men var också tydliga med att säga att det är mycket klassiskt arkivarbete på utbildningen och inte så mycket ljud och bild. Men de uppmuntrade mig också och sa att det var det var något jag skulle kunna rikta in mig på, till exempel genom uppsatsen.
Men själva intervjun kändes ganska lugn, jag var inte så nervös. Vi pratade ju en del om mitt brev men det svåraste var nästan att det var mycket frågor om hur jag jobbar i grupp och då kändes mina svar nästa lite klyschiga. Det var också samma sak med att svara på vilka mina positiva och negativa sidor var, det kändes också svårt och lite klyschigt. Annars var det ganska avslappnat, jag känner en som går året över och vi hade pratat om intervjun och utbildningen så jag kände mig ganska förberedd. Men jag fick till exempel också frågan om hur jag tänkte försörja mig under utbildningen med tanke på att jag pluggat mycket innan.

Några tips inför intervjun?
Rannsaka dig och dina sociala kvalitéer och brister och tänk över hur du fungerar i grupp så du är förbered på att svara på sådana frågor. Sen så kan det också vara bra att läsa igenom ditt letter of intent eftersom de frågade om saker som jag hade skrivit i brevet. Jag frågade själv en hel del saker och det är intervjun ett bra tillfälle till så ett tips är att tänka över vad man själv har för frågor om utbildningen.
Jag tyckte hela antagningsprocessen var bra, både brevet och intervjun var bra tillfällen för att få formulera för sig själv varför man vill gå utbildningen och tänka över vad man vill med den. Det var också bra att få tänka till över vad jag gjort innan och vilken nytta de erfarenheterna kunde ha för utbildningen.

Posted under Antagning, Arkiv, Arkivarieutbildning, Arkivvetenskap, utbildningen

Hanna Modigh, Sara Andersson, Amelie Othén och Erik Kilsberger. (Erik var dock inte med när intervjun gjordes)

Vår förra delkurs handlade om kunskapsorganisation och avslutades med att vi i respektive inriktning fick jobba fram ett policydokument. Jag som går biblioteksinriktiningen skrev en förvärvs- och kunskapsorganisationspolicy medan arkivinriktningen jobbade med att ta fram en dokumenthanteringsplan. Museologerna å sin sida arbetade i nära samarbete med två museiinstitutioner i Lund; Skissernas museum och Historiska museet. Amelie Othén, Hanna Modigh, Sara Andersson och Erik Kilsberger arbetade i samarbete med Historiska museet och jag har intervjuat dem.

Kan ni berätta om er policy och vad det är för frågor ni tar upp i den?
- Vi har skrivit ett förslag till en policy för hanteringen av mänskliga kvarlevor, berättar Hanna och Amelie förklarar att det rör sig om människor som varit begravda och som sen blivit uppgrävda i till exempel arkeologiska undersökningar. Hur gamla kan de här kvarlevorna vara, vilket tidsspann rör det sig om? – Det är en ganska lång tidsperiod, från stenålder fram till för ungefär 100 år sedan, svarar Sara.

När jag först hörde talas om att gruppen jobbade med detta tyckte jag att det lät väldigt spännande men också svårt och jag undrar lite över gruppens diskussioner och hur de kom igång med sitt arbete. – Vi fick riktlinjer utifrån en debatt som har varit om mänskliga kvarlevor och återbegravning eller inte, bland annat i Helsingborgs dagblad och här i Lund med diskussionen om kvarlevorna efter Levin Dombrowsky (som utlämnades av universitetet till judiska församlingen i Malmö 2005). Det var vår ingång och sen svävade vi ut i en väldigt bred diskussion om etik och moral som ledde till frågor om vad en människa är, berättar Amelie och Hanna fortsätter – En stor del av tiden har gått åt till att reda ut i debatten och skapa oss en egen syn. Hela den här frågan rymmer många etiska problem om vad man har rätt att göra med en människa och dess kropp efter döden. – Mycket i debatten har också handlat om vem som äger kvarlevorna och det är något som vi också har diskuterat, säger Sara. Amelie: – Vi har försökt diskutera det utifrån ett helhetsperspektiv där man utgår från museets samlingar, ofta pratar man om det på individnivå men oftast är det mer en anonym samling människor som man har att ta ställning till. – Ja, och mycket av materialet är inte komplett heller utan är bara vissa delar, fyller Sara i.

De berättar att Historiska museet har Sveriges näst största samlingar av mänskliga kvarlevor, över 4000 individer eller delar av individer ryms i deras samling. Trots detta har museet inte haft någon speciell policy för hanteringen och det är inte heller så många andra institutioner som har det. – Regelverket är ganska vagt och det finns inte så mycket konkret nedskrivet, det verkar som att man på institutionerna bedömer läget från situation till situation. Det är inte så vanligt att man har ett policydokument kring detta, till exempel så har ju inte Historiska museet haft något dokument trots sin stora samling som också ständigt fylls med nytt material, berättar Sara och Amelie fyller i att Statens Historiska Museer i Stockholm är det enda museum som de har hittat med riktlinjer där det är tydligt uttryckt hur hanteringen ska gå till.

I gruppens policydokument lägger de fram för- och motargument för återbegravning och Amelie förklarar att dokumentet också kan ses som ett klargörande över för- och nackdelar med återbegravningsdebatten och vad man kan tänka på när man kommer i kontakt med de här frågorna: – Det viktiga är hur man hanterar kvarlevorna och att man gör det med respekt, frågan står och faller med respektfullheten. – Men med det kommer också en fråga om vem man ska visa respekt och hur. Ska man visa respekt för benen, med andra ord för människan som levde, eller handlar det snarare om en respekt för de nu levande? I debatten har det kommit att bli en fråga mellan vetenskapen och religionen som står för olika sidor av respekt, H. B Hammar (docent i etik och tidigare domprost) har bland annat uttalat sig för återbegravning medan vetenskapen har en annan syn, berättar Hanna. Under arbetet har gruppen också varit i kontakt med arkeologi- och grävinstitutioner som delat med sig av sin syn på hantering, särskilt i hänsyn till det första mötet och vilken betydelse kvarlevorna har för vetenskapen. Sara: – För vetenskapen är det framträdande hur viktigt materialet faktiskt är. Och det används verkligen, det ligger inte bara och skräpar och det är många, både allmänheten och forskare som tar del av det.
– Allmänheten kanske inte tänker på alla de här frågorna eller inser vidden av dem och hur man kan kommunicera det är något vi också har diskuterat, säger Amelie och Hanna fortsätter – Det är viktigt att kommunicera att materialet tas om hand på ett bra sätt.

Arbetet avslutades med en redovisning för Historiska museet som var väldigt positiva till dokumentet och som förhoppningsvis kommer använda det som underlag för att utforma ett eget dokument. Museet planerar också för en utställning som förhoppningsvis kommer äga rum 2014 och som sätter ljus på just de här frågorna. – Det kändes som om vi gjorde ett jobb som de behövde, säger Sara och både Amelie och Hanna instämmer i att det var en meningsfull och relevant uppgift där gruppen fick jobba med en aktuell och viktig fråga inom museivärlden.

/Karin Westeman

Posted under Museologi, Museum, utbildningen

För en tid sedan var jag på Skånes Arkivförbund och gjorde en intervju med Anna Ketola för bloggens räkning. Då passade jag även på att göra ett kort filmklipp av ett fotoalbum som Anna visade mig. Det är ett album med cykelbilder som någon eldsjäl från Staffanstorps cykelklubb satt samman. Jag tycker det är ett väldigt bra smakprov på vad för spännande och varierat material som kan finnas i ett arkiv. Dessutom passar det bra nu när våren börjar komma – dags att sätta igång och träna inför cykelsäsongen! Och glöm inte att dokumentera träningen, om hundra år är det kanske dina bilder som arkivet visar upp.

/Karin Westeman

Posted under Arkiv

Med anledning av att den andra ansökningsomgången till ABM-mastern nu är öppen tycker vi att det är läge att göra ett nytryck av intervjun med antagningsansvarig Olle Sköld här på Otlet. Enjoy!  

Det första antagningsdatumet till ABM-mastern börjar närma sig och jag satte mig ner med Olle Sköld som ansvarar för antagningsprocessen och ställde några frågor om hur det hela går till. Antagningsprocessen skiljer ju sig något från det man kanske är van vid och kanske kan det också kännas lite stressande och nervöst. Men min erfarenhet från när jag sökte i våras är att det är ett utmärkt tillfälle att tänka igenom och formulera för sig själv varför man verkligen vill gå utbildningen och ett bra sätt att få kontakt och få veta mer om utbildningen och samtidigt förbereda sig för den.

Hur fungerar antagningsprocessen?

Man söker som vanligt via antagning.se men som ett komplement ska man även skicka in ett letter of intent direkt till utbildningen innan deadline. Antagningen funkar lite annorlunda i år eftersom den är i två omgångar, den första med sista ansökningsdag den 16 januari och den andra med sista ansökningsdag den 16 april. Det spelar i princip ingen roll vilken man väljer men om man skriver sin kandidatuppsats under våren rekommenderar vi att man söker i den andra omgången. I sitt letter of intent ska man bland annat beskriva sig själv och sin bakgrund och också varför man vill gå ABM-mastern och hur man ser sig själv på utbildningen. Här ska man även skriva vilket ämnesspår man vill gå, även om valet av inriktning bekräftas först under utbildningens första termin. Efter ungefär en månad efter sista ansökningsdag inleds intervjuer med de studenter som stått sig bäst i urvalsprocessen.

Hur går intervjun till?

Den liknar en anställningsintervju och pågår i en halvtimme med två representanter för utbildningen och en av dessa företräder det ämnesspår som man vill gå. Frågor som kan komma upp på intervjun är hur man är som person och varför man sökt till utbildningen, varför man vill bli till exempel bibliotekarie. Vi frågar också om hur man arbetar tillsammans med andra människor eftersom det är en stor del av utbildningen. ABM-mastern är en studentaktiv utbildning och vi tycker att det är en stor fördel att kunna handplocka våra studenter. När samtliga intervjuer är avklarade gör vi en rangordning av de sökande och skickar därefter ut det slutgiltiga antagningsbeskedet.

Varför både brev och intervju?

Brevet är i första hand ett sätt att för oss att skaffa oss en uppfattning om de sökandes motivation och lämplighet för utbildningen och det yrkesliv som följer därpå. Vidare är brevet ett underlag för intervjun som ger oss bra bakgrundsinformation. Det ger också bättre möjligheter för den sökande att uttrycka vem man är och vad man kan bidra till och man får formulera för sig själv vad man vill med utbildningen. Det är en fördel både för den sökande och för lärarna. Genom intervjun får vi träffa de sökande och berätta mer om utbildningen, samt sätta fokus på och kommunicera vad som krävs av studenterna. Här kan vi se hur motiverade de är och prata om hur de fungerar i grupp, dessa två saker genomsyrar hela antagningsprocessen.

Hur tänker ni under antagningsprocessen, är det något speciellt ni söker efter?

Vi vill ha högt motiverade studenter som kan ta med sig sina tidigare kunskaper från det de läst innan, men även andra kunskaper som de fått utanför universitetet, in i utbildningen. Vi tycker att det är viktigt att kunna dra nytta av en dynamisk studiemiljö där studenter med olika erfarenheter kan mötas. Sen så är det också viktigt att man som person är intresserad av att delta i det kunskapsutbytet och att man är intresserad av att ge sig i kast med ABM-området och sin specifika inriktning.

Några övriga tips?

Kort och gott vill jag uppmana alla intresserade att söka! Ett mer konkret tips är att läsa på ordentligt om vad som efterfrågas och se till att få med det i ansökan. Men mer info om hela antagningsprocessen finns på http://www.kultur.lu.se/utbildning/masterprogram-i-abm och man är välkommen med alla typer av frågor till antagning.abm@kultur.lu.se

ABM finns också på Facebook och där kan man läsa mer om vad som händer på utbildningen, gå gärna in och gilla vår sida!

/Karin

Posted under Antagning, utbildningen

Lördagen den 10 mars hade föreningen BiS – Bibliotek i samhälle – årsmöte på Fisksätra bibliotek i Stockholm och Martin Persson och Ellen Pavlov från ABM-masterns biblioteksinriktning var där. Föreningen bildades 1969 och har sina rötter i folkbildningstraditionen och ”är en socialistisk förening för biblioteksanställda och andra med intresse för biblioteksfrågor.” (från hemsidan). Martin blev invald som suppleant i styrelsen och både han och Ellen valdes in i redaktionen för föreningens tidskrift som också heter Bibliotek i samhälle. Glädjande tycker jag att ABM-mastern nu är representerad i BiS och att Martin och Ellen redan nu under utbildningen engagerar sig i bibliotekspolitiken. Över kaffe och bakelser på Ramklints bad jag dem berätta om mötet och om BiS.

Martin på väg till Fisksätra bibliotek och BiS årsmöte

Martin berättar att han varit medlem i föreningen sedan i höstas och att han känner en bibliotekarie som är engagerad i föreningen och på den vägen är det. – Hon har peppat mig men mitt intresse för föreningen har sin bakgrund i ett politiskt engagemang och jag tycker det är ett bra sätt att kanalisera mitt engagemang för biblioteks- och informationspolitik. Jag tycker det är viktigt att som bibliotekarie engagera sig i biblioteksdebatten, vi har en kunskap som många politiker saknar. Ellen fyller i – För mig är det en politisk handling att jobba på bibliotek och just folkbibliotek som är det som BiS engagerar sig mest för. På ett folkbibliotek blir det väldigt tydligt eftersom man jobbar i en politisk organisation som är beroende av den politiska styrningen och det påverkar. För högskolebibliotek är det kanske lite annorlunda där man har en annan urvalsprocess och är mer styrd av den övriga verksamheten. Martin: – Från ett vänsterpolitiskt håll finns också mycket att göra på biblioteken och det är inte så att vi vill vara ett hot mot utvecklingen. Man måste anpassa sig till samhällsförändringar, men frågan är hur? Enligt vilka villkor ska bibliotekens verksamhet möta framtiden? Som bibliotekarier måste vi engagera oss, ta debatten och ställa krav.

Från detta kommer vi in på frågan om bibliotek på entreprenad då årsmötet var i Fisksätra som ligger i Nacka kommun där ett bibliotek drivs på entreprenad, något om blivit mycket debatterat. De berättar att det nu är bestämt att driften av kommunens bibliotek ska läggas ut för upphandling, en upphandling som är på gång men som har dragit ut på tiden. Martin: – Kommunen vill mäta bibliotekens resultat med kvantitativa mått, som till exempel antal besökare och utlån, och låta dem konkurrera mot varandra för att få anslag. Ellen: – Man kan ju undra vad ett bra bibliotek egentligen är och det känns svårt för ett bibliotek att leverera kvantitativa resultat.

Fisksätra bibliotek

Att årsmötet ägde rum på Fisksätra bibliotek var ingen slump då föreningen har ett starkt internationellt perspektiv och har jobbat mycket med mångspråkighet på svenska bibliotek och driver ett biblioteksprojekt i Västsahara. Både Ellen och Martin tyckte också att det var spännande att komma till Fisksätra bibliotek, ett bibliotek som blev ”Årets mångspråkiga bibliotek” förra året och dessutom ligger granne med Saltsjöbaden där området Solsidan (känt från tv!) ligger.

– Det var väldigt intressant och jag blev nästan förvånad av hur målmedvetet de jobbar med målgrupper, det var något jag inte kände igen. Bibliotekschefen var också riktigt tuff och engagerad. Vi pratade verkligen om bibliotek hela dagen och kvällen och det var väldigt roligt; det fanns så mycket att säga och var intressant att få se hur mycket olika frågor skiljer sig från bibliotek till bibliotek, berättar Ellen och Martin fortsätter – Det var verkligen inspirerande att få träffa så engagerade människor som brinner för bibliotek!

Nu planerar Ellen och Martin tillsammans med andra aktiva att dra igång en Skåne-falang och värva fler medlemmar. Som första evenemang kommer en BiS-salong om bibliotek och anti-rasism att arrangeras längre fram i vår och förhoppningsvis fler aktiviteter efter det.

/Karin Westeman

Posted under Bibliotek, Folkbibliotek