Lunds universitet | Humanistiska fakulteten | Institutionen för kulturvetenskaper

Uppsatser

Den 13-15 maj är det dags för vårens uppsatsseminarium på ABM-mastern. 22 aktuella och spännande uppsatser läggs fram för kritisk granskning. De flesta kommer sedan att färdigställas i juni. Här följer en lista som utlovar spännande seminariedagar.

Arkivvetenskap

HYPERLÄNKEN TILL DET FÖRFLUTNA. Tre nationalarkivs digitala lärmiljöer.
Elise Ankersen & Emma Nordstrand

Vision och praktik. En studie av hur e-arkiv inom offentlig förvaltning har anpassats för användning. Daniel Hedman & Linda Wilhelmson

Det nya arkivet. En undersökning av attityder och åsikter bland yrkesverksamma arkivarier i förhållande till det nya arkivredovisningssystemet. Tina Davidsson

Processen bakom processerna. En studie av Riksarkivets arbete med att ta fram en ny modell för arkivredovisning. Anna Hjelmqvist

Att arkivera forskning. Jesper Brinck och Katarina Leuhusen

ARKIVETS KONSEKVENSER VID UTANFÖRSKAP. En kommuns relation till Offentlighetsprincipen och legalisering av utbildning för papperslösa barn. Nikolaj Månsson

Om allmänna handlingars autenticitet i digitalt långtidsbevarande. Catharina Grönqvist & Jonas Hult

Biblioteks- och informationsvetenskap

Förvärvade riktlinjer. En diskursanalytisk kartläggning av förvärvspolicys på svenska forskningsbibliotek. Malin Lundqvist

Musikformatets inverkan på musiksökningar. Jimmy Nilsson

OVAN REGNBÅGEN. Om hbtq-arbete på folkbibliotek med Hallonbergens hbt-certifieringsprocess som exempel. Eleonor Pavlov och Karin Westeman

UTVECKLINGSARBETE PÅ ARMLÄNGDS AVSTÅND? En studie av Kultur Skånes roll i utvecklandet av kulturhustanken vid tre skånska bibliotek. Andreas Andersson och Oskar Johansson

SMÅ BARN, ETT VIDGAT TEXTBEGREPP OCH NY TEKNIK En studie av nya former av läsfrämjande. Hanna Agebjörn och Mia Nilsson

DEN OSYNLIGA ANVÄNDAREN. Hur kan svenska bibliotek förbättra servicen för användare med osynliga funktionsnedsättningar? Mikael Borg

Skolans hjärta? En undersökning av skolpersonalens syn på skolbiblioteket som plats. Johanna Ekström och Malin Larsson

Pojkars problematiska läsning. En diskursanalys med utgångspunkt från Läsandets kultur (SOU 2012:65). Kåkå Olsen

Humanisters informationsbeteende. Informationssökningsprocesser hos forskarstudenter inom humaniora. Victor Wahlström

Museologi

En spegling av verkligheten. Om bruket av film i kulturhistoriska utställningar. Emma Sandgren

TING OCH TENDENS: Makt, representation och identitet i arbetet med Europeana. Sara Andersson & Amelie Othén

IDENTITETSFÖRMEDLINGENS GRÄNSER. En transnationell diskursanalys av museer i Öresundsregionen. Hannah Fredriksson My Haväng Wallin

KAN MÅNGA BLI VI? Tre svenska länsmuseer ger perspektiv på mångfaldsarbete. Erik Kilsberger

Att regissera det förflutna En kvalitativ undersökning av två museers pedagogiska arbete med bild och historia. Alexandra Holmberg

Lärmiljö eller lekplats? Förmedlingsteknik, tilltal och intention i museiutställningar riktade till barn. Linnéa Hansson och Maria Olofsson

Posted under Uncategorized

This post was written by olle on maj 8, 2013

Comments (0)

Stulen server

Den server som Otlet-bloggen ligger på blev stulen härom veckan. En rad olyckliga omständigheter har gjort att vi inte lyckats återskapa inlägg under 2013. Verkligen trist. Men en ny server är installerad och bloggen är uppe igen.

Posted under Uncategorized

This post was written by olle on maj 6, 2013

Comments (0)

Forskningsmedel för att utforska ”Kunskap i en digital värld”

Förra veckan fick vi den mycket glada nyheten att Vetenskapsrådet beviljat ett stort s k rambidrag för ansökan ”Kunskap i en digital värld: tillit, trovärdighet och relevans på nätet”. Tillsammans med forskargruppen Lund University Information Quality Research Group (IQ) vid Filosofiska institutionen har forskare från vår forskargrupp Informationspraktiker: Kommunikation, Kultur och Samhälle (IP) vid Institutionen för kulturvetenskaper fått medel under fyra år. Från IP-gruppen, som har sin främsta hemvist i biblioteks- och informationsvetenskap, är det planerat att fyra forskare ska medverka: Olof Sundin, Jutta Haider, Lars Ilshammar och Sara Kjellberg. Därtill är det planerat att respektive forskargrupp ska knyta en doktorand till programmet. De två grupperna närmar sig frågan om kunskap i en digital värld från två olika perspektiv: ett kulturvetenskapligt och ett filosofiskt/kognitivt. Fyra teman är framlyfta som särskilt intressanta:

  • Search Engines and the Shaping of Relevance
  • Cognitive Outsourcing: Consequences of Depending on Social Media
  • Policing the Web: Cultural and Epistemological Aspects of Online Monitoring
  • Relying on Others: Trust vs. Vigilance on the Web

Arbetet med ”Kunskap i en digital värld: tillit, trovärdighet och relevans på nätet” börjar i februari. Det ska bli riktigt spännande att arbeta tillsammans i vår forskargrupp med dessa frågor och det ska också bli mycket spännande att göra det i dialog med forskare från Filosofiska institutionen.

Posted under Biblioteks- och informationsvetenskap, forskning

This post was written by olle on november 15, 2012

Comments (0)

Skolbiblioteken – upplevelsecentrum eller museum?

Panel och publik på Kulturanatomen

Den 7 november bjöd ABM tillsammans med Skolbibliotek Syd in Johan Unenge, Kulturrådets Läsambassadör, till en paneldiskussion om läsfrämjande och skolbibliotekspersonalens arbete. I panelen ingick också Klara Önnerfält, skolbibliotekarie vid Backa och Lovisaskolan, Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap ABM och Martin Persson, student ABM. Johanna Rivano Eckerdal, avdelningsansvarig ABM, modererade.

Bakgrunden till paneldiskussionen är att Johan Unenge som läsambassadör skrev ett debattinlägg i Kristianstadsbladet som kritiserade bibliotek och bibliotekarieutbildningar för att inte prioritera rätt när läsförmågan bland framför allt killar försämras. ABM-studenten Marin Persson skrev ett nyanserat svar i samma tidning där han påpekade att Unenge i viss mån gav en felaktig bild av dagens bibliotekarieutbildning. Klara Önnerfält, som arbetar i Norra Fäladens skolområdet i Lund – utsett till Årets skolbibliotek 2011, tyckte också att Unenge gav en orättvis bild av bibliotekarien.

Under drygt en och en halv timme diskuterades läsfrämjande, skolbibliotek och bibliotekarier intensivt och när det väl kom till kritan verkade deltagarna i panelen ganska överens om utmaningarna som finns och hur man kan ta sig an dem.

Johan Unenge lyfte fram hur ett grundläggande problem på många skolor är att samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och rektor inte fungerar fullt ut. Lärarna har ofta en pressad arbetssituation och hinner inte samarbeta med skolbibliotekarien, och rektorn förstår inte hur viktigt det är med läsning. Här gäller det att lyfta fram hur läsning ger goda skolresultat med hjälp av hårda akademiska argument.

Panelen från vänster: Klara, Johan, Martin, Olof och Johanna.

Olof Sundin beskrev det förändrade medielandskapet där våra barns medievärld ser annorlunda ut med många fler former av berättande än traditionella böcker. Skolbiblioteken måste förhålla sig till hur vi idag tar del av allt mer innehåll genom samma digitala gränssnitt. Gamla metoder för läsfrämjande fungerar fortfarande till stor del. Men kunskaper om en allt mer transmedial och multimodal medievärld behövs tillsammans med delvis nya metoder för att förmedla berättelser i dag.

Martin Persson berättade att lärande är något centralt vid ABM-utbildningen, som i stor utsträckning tar upp frågor kring informationskompetenser och pedagogik. Utbildningen ger dessutom studenterna verktyg för att kunna vara med och förändra morgondagens verksamheter, och en god förståelse för verksamheternas plats i det omgivande samhället.

Klara Önnerfält uppmanade dagens bibliotekarier att fundera på vilka argument man använder för att uppmuntra till läsning. Det håller inte att använda samma sorts argument som man gjort sedan 1940-talet, menade Klara. Det är viktigt att traditionell läsning kopplas samman med digitala former av läsande och skrivande. Vi får inte glömma bort barnens digitala läsförmåga – den sjunker inte.

Författare och speltillverkare vill skapa upplevelser och frammana känslor hos läsarna, menade Johan Unenge. Kanske borde skolbiblioteken utvecklas till att bli mer av upplevelsecentrum? Många skolbiblioteksverksamheter verkar i dag bestå av ett fint fysiskt rum med praktiska rutiner och ett utseende som inte förändrats sedan 1970-talet.

Fredrik Hanell
Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap, tidigare ordförande i Skolbibliotek Syd

Posted under bibliotekarieutbildning, skolbibliotek, Uncategorized

This post was written by Fredrik on november 13, 2012

Comments (1)

Tack och hej då!

Efter en vecka med förkylning för min del och samtidigt arbete med våra strategiska planer, i min grupps fall för Simrishamns bibliotek, slog det mig att nästan halva höstterminen redan har gått. Jag tycker det känns helt otroligt att tiden går så snabbt och att det faktiskt inte är så långt kvar av utbildningen för mig och mina kursare. På fredag börjar vår metodkurs som en uppvärmning inför vårens uppsats som jag tror det flesta går runt och funderar på nu. Vilket ämne ska jag skriva om och vad ska jag fokusera på inom det ämnet, och ska jag skriva själv eller tillsammans med någon, är frågor som jag tror snurrar i många huvuden just nu. Själv kommer jag skriva om hbt-certifiering av bibliotek och bibliotekens identitetsskapande funktioner tillsammans med min kursare Ellen. Just nu ser jag faktiskt fram emot uppsatsen även om det också känns lite läskigt men det ska bli kul att fördjupa sig i ett ämne och verkligen gå in i det. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på att utbildningen börjar gå mot sitt slut och det är svårt att inte oroa sig och stressa över vad som händer sen även fast jag försöker koncentrera mig på det som är nu. Men jag börjar också bli väldigt sugen på att börja jobba!

Tiden har också gått väldigt snabbt sen jag började skriva här på bloggen och det här kommer bli mitt sista inlägg. Det har varit väldigt roligt och givande att få berätta om vad vi gör på utbildningen och spännande att få intervjua intressanta personer. För nästan alltid är det väldigt kul att gå den här utbildningen och jag har lärt mig väldigt mycket. Bilderna längst ner är lite av en bildberättelse av den här tiden, även om det bara är ett litet smakprov. Men ibland har det också känts stressigt att hinna med och få tid för bloggen i vårt ganska späckade schema och jag har flera saker som jag skulle velat göra och skriva om här på bloggen men helt enkelt inte hunnit. Men förhoppningsvis kommer någon av studenterna på termin ett ta över mitt uppdrag och kanske slutföra några av mina idéer. Så glöm inte bort Otlet-bloggen i fortsättningen för här kommer fortfarande finnas rapporter från det senaste inom ABM -världen och vad som händer på ABM-mastern. Tack och hej då för den här tiden!

/Karin Westeman

Posted under utbildningen

This post was written by karinw on oktober 28, 2012

Comments (3)

Tags: , ,

Collijnpriset till ABM-uppsats

På bokmässan tidigare i höst delade Svensk Biblioteksförening ut Collijnpriset för bästa magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap år 2011 till de före detta ABM-studenterna Ulrika Karlsson och Hanna Söderblom för uppsatsen ”The Internet Giant – En diskusteoretisk analys av mediedebatten i USA kring Google Search”. Priset bestod av ett stipendium på 25 000 kr och den stora äran så klart. Nu har jag gjort en mailintervju med Ulrika och Hanna där de berättar mer om uppsatsen.

Hanna och Ulrika vid prisutdelningen på bokmässan.

Hanna och Ulrika vid prisutdelningen på bokmässan.

Kan ni berätta om uppsatsen?

Vi undersöker i uppsatsen hur Google Search framställs i amerikanska medier eftersom den debatt som pågår där reflekteras i hela världen och påverkar människors uppfattning om sökmotorn även i Sverige. Majoriteten av de sökningar som genomförs på Internet går idag genom Google Search och de konflikter som sökmotorn involverats i blir allt fler. Vi undrade hur det kom sig att Google gått från att vara ett underbarn till att bli en kontroversiell politisk aktör och om detta också påverkar hur människor ser på den filtrering som Google genomför. Därför använde vi oss av ett diskursanalytiskt angreppssätt och urskiljde fyra diskurser där Google framställs antingen som hjälte eller som hot. Uppfattningarna är alltså väldigt polariserade och vi fann skäl att tro att Google framöver skulle bli betydligt hårdare granskade. Uppsatsen i sin helhet finns i fulltext i lup men man kan också få en tydlig överblick genom blogginlägget på bloggen Digitala kulturer.

Hur kom ni fram till ämnet?

Med min kandidatexamen i Mänskliga rättigheter i bagaget ville jag gärna skriva om något som relaterar till mina tidigare ämnesområden. Under 2010 uppmärksammades Googles affärer i Kina och jag tyckte det kändes spännande och relevant att undersöka censur- och yttrandefrihetsfrågor. Från början diskuterade vi att fokusera uppsatsen enbart på USA och Kina och tänkte eventuellt göra en jämförelse av den bild som producerades av Google i medier i respektive länder, men efter en pilotstudie insåg vi att det inte gav ett tillräckligt underlag för diskussion. Därmed föddes tanken att se på enbart amerikanska tidningar eftersom mycket av det som skrivs också i Sverige härstammar från USA. Att sedan snäva in på just Google Search gav ändå en tydlig bredd som visar på den inverkan som Google har på ett globalt plan. /Hanna
Det kändes som att det tog en evighet att komma fram till ämnet! Vi hade båda flera olika förslag som vi funderade på, och det var svårt att veta vad som skulle kunna bli en intressant studie inom ramarna för en masteruppsats. Jag hade fyra-fem olika ämnen som jag velade mellan, och jag försökte tänka mig ungefär hur arbetet skulle se ut beroende på vilket ämne jag valde. Jag ville gärna skriva tillsammans med någon, men utan att kompromissa allt för mycket med vilka ämnen jag tyckte var intressanta. När jag pratade med Hanna märkte jag att vi var inne på liknande spår, så då jämförde vi våra idéer och enades om att skriva om censur och Google. Sedan ändrade vi riktning efter pilotstudien. Det var nog inte förrän vi var en bit inne i materialinsamlingen som vi tills slut kom överens om den ämnesinriktning som kändes både mest intressant och genomförbar, dvs en diskursanalys av debatten kring Google Search i amerikansk dagspress.
Vi oroade oss ett tag för att inga ämnen vi valde mellan var biblioteksspecifika nog, och jag kommer ihåg att vi sa saker som att vi båda nog borde ha valt en annan utbildning…men så här i efterhand är jag glad att vi bestämde oss för att helt enkelt köra på det vi tyckte var spännande.
Därför tycker jag också det var extra kul att få pris av Svensk Biblioteksförening, som en bekräftelse på att även andra tycker uppsatsen är relevant för bibliotekssektorn även om den inte tar upp biblioteksväsendet som sådant.
/Ulrika

Det känns som ett ganska aktuellt och debatterat ämne, har uppsatsen blivit uppmärksammat på något annat sätt utöver priset?

Uppsatsen presenterades  i ett inlägg på bloggen Digitala kulturer och vi blev också inbjudna att presentera den på SFIS (Svensk förening för informationsspecialister) konferens om sociala medier hösten 2011. Vi blev också uppmuntrade att försöka publicera uppsatsen i artikelform men eftersom vi började jobba heltid ganska snart efter examen hade vi svårt att hitta tiden till att skriva en artikel. Det var annars något vi båda två var sugna på.

Är detta ämnet något ni skulle vilja fortsätta forska om?

Det kunde jag absolut tänka mig att fördjupa mig i. Jag tror att vi än så länge bara ser början på de problem som kommer att uppstå med en globaliserad värld där tekniken utvecklas i så hög hastighet att inte ens tillverkarna hänger med i vilken sorts problematik som kan uppstå till följd av deras produkt. Jag tycker också att det är av högsta vikt att fler personer involveras i processen än enbart tekniska utvecklare och säljpersonal och jag tror att humanister och samhällsvetare har en stor roll att spela för att balansera utvecklingen på marknaden med etiska och moraliska överväganden. /Hanna

Ja, absolut. Jag har alltid varit intresserad av informationspolitik, men innan vi kom igång med uppsatsen hade jag nog svårt att greppa och sätta ord på varför jag tycker sådana frågor vi diskuterar i uppsatsen är spännande och viktiga. Nu ser jag att det är ett forskningsområde, och ett väldigt relevant sådant. I uppsatsen hade vi inte utrymme att riktigt fördjupa oss i de enskilda frågorna, vårt syfte var ju att göra någon sorts kartläggning av diskurserna vi kunde urskilja i debatten. I och för sig tycker jag att just den överblicken vi fick över debattämnet Google Search var värdefull, men det hade också varit kul att kunna jobba vidare och sätta sig in mer i detaljerna.
/Ulrika

Det har ju gått lite tid sedan ni skrev uppsatsen 2011, tycker ni att de frågor ni tar upp har förändrats eller utvecklats på något sätt?  

Jag tycker det verkar som om debatten rör sig kring samma huvudsakliga teman nu, det skulle inte förvånat mig om vi hade kommit fram till samma fyra diskurser om vi genomförde analysen på material från det gångna året. Det är integritets-, neutralitets-, monopol-, och censurfrågor där Google ifrågasätts. Men själva sakfrågorna som debatteras är ju inte desamma. Under 2010 var det Googles affärer i Kina som var allra mest omdebatterat i dagspressen. Det senaste året har det varit en hel del debatt om den personliga integriteten och Google Search i och med företagets beslut att användarinformation från olika Google-tjänster nu lagras och samkörs. De skräddarsydda sökresultaten och vad som kommit att kallas “The Filter Bubble” har t.ex. också varit på tapeten under det senaste året.
Sedan har det hunnit komma fler böcker som undersöker Google ur ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt perspektiv. För bara några år sedan fanns det mest böcker av typen “så här blir du lika framgångsrik som Google”. Nu finns det en hel del böcker om företaget som samhällsfenomen, t.ex. den helt nya “Google and the Culture of Search”, eller redan nämnda “The Filter Bubble” från 2011.
/Ulrika

Vi ska snart börja med våra uppsatser, har ni några tips inför uppsatsarbetet?

Det låter väl som en klyscha, men ta vara på tiden och börja skriva på en gång. Vi var i stort sett färdiga inför opponeringen och det var väldigt skönt att kunna ta det lite lugnare på slutet. Och se till att reda ut syftet och forskningsfrågorna ordentligt. Det underlättar att slippa att hela tiden fundera på vad det nu egentligen är man vill göra.
/Hanna

För oss tog urvalskriterierna och materialinsamlingen mycket längre tid än vad jag hade trott. Det var inte alls lätt att formulera och motivera urvalet av det empiriska materialet, och då hade vi ändå redan gjort en pilotstudie där vi testat och ratat vissa urvalsprinciper. Sedan när vi väl bestämt oss för vilket material vi ville begränsa oss till och varför, visade det sig vara svårt att få tag på eftersom det inte fanns fritt tillgängligt på nätet och inte via universitetsbibliotekets databaser heller. Om vi inte hade kommit igång med det i tid hade det känts ganska hopplöst gissar jag.
/Ulrika

Vad har ni gjort sedan ni tog examen från ABM och vad har ni för planer för framtiden?

Jag har gjort ett kort inhopp på biblioteken i Helsingborg innan jag blev erbjuden en tillsvidaretjänst i Trelleborgs kommun som filialföreståndare på ett folkbibliotek. Jag trivs med bredden inom folkbibliotek men tror inte jag kommer att jobba med det resten av livet. Just nu annonseras en doktorandtjänst ut på IVA i Köpenhamn som låter väldigt spännande och det är inte omöjligt att jag kan tänka mig det i framtiden. Annars vill jag gärna prova på fler slags bibliotek och är speciellt sugen på sjukhusbibliotek. Då skulle jag gärna prova på att jobba med evidensbaserat arbete. Arbeten hos icke-traditionella biblioteksarbetsgivare som privata företag eller offentliga myndigheter som söker informationsspecialister känns också tilltalande. /Hanna

Jag fick först en projektanställning på Wrangelbiblioteket där jag “deweyfierade” samlingarna i och med övergången från SAB. Därefter började jag på Lunds universitets campus i Helsingborg som bibliotekarie. Där var jag ämnesbibliotekarie för institutionen Strategisk kommunikation, samt jobbade med tillgänglighetsfrågor och fjärrlån. Nu är jag tillbaka på de humanistiska biblioteken i Lund, och jobbar med bl.a. förvärv och katalogisering på Wrangelbiblioteket och Historiska biblioteket, plus är ämnesbibliotekarie för två nya program: Modevetenskap samt Digitala kulturer. Jag trivs bra på universitetet, det är en arbetsmiljö som uppmuntrar till att lära sig mer, och det känns som att det finns möjlighet att utvecklas. Annars skulle det vara kul att prova att jobba som researcher t.ex. inom media eller forskning. Jag hörde om någon som, liksom jag,  hade en examen i Kulturvetenskap och fått jobb som trendanalytiker och omvärldsbevakare på SVT, det lät kul. Och där måste det ju vara ett plus att ha läst informationsvetenskap, eller hur? /Ulrika

/Karin Westeman

Posted under Pris

This post was written by karinw on oktober 21, 2012

Comments (0)

Tags: , ,

Bokmässan

I torsdags öppnade Bokmässan i Göteborg och vi åkte traditionsenligt dit med utbildningen för att göra allt det där en gör på Bokmässan; träffa folk, köpa böcker, spana efter kändisar, gå lite vilse, ha kul och kanske också lära sig något nytt. Lunds universitet hade för första gången en egen monter där ABM-mastern presenterades. Andra ABM-inslag på mässan var att Anja Hoppe och Lisa Dahlquist som tog examen i våras presenterade sina masteruppsatser om forskningsbibliotek respektive digital delaktighet. Dessutom var det prisutdelning av Collijn-priset för bästa magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap år 2011 som gick till de före detta ABM-studenterna Ulrika Karlsson och Hanna Söderblom för uppsatsen ”The Internet Giant – En diskusteoretisk analys av mediedebatten i USA kring Google Search”.

Själv tycker jag att Bokmässan är ett spektakel men ett ganska kul spektakel så här kommer lite bilder från mitt besök på Bokmässan. Ett besök som jag för övrigt är ganska nöjd med att det bara varade i en dag eftersom jag tycker att det är precis lagom. Alla bilderna är tagna av mig förutom den på Ulrika Karlsson och Hanna Söderblom som Åsa Lundgren har tagit.

/Karin Westeman

På väg. Fuktig höstgrönska på en rastplats någonstans i Halland.

Framme vid bokbranschens nöjesfält. Tar några sista andetag frisk luft innan det är dags att lämna den vanliga världen och träda in i bokmässevärlden.

Regnigt och grått i Göteborg. Perfekt bokmässeväder!

Lyssnar på när mina kursare Martin Persson och Ellen Pavlov presenterar ABM-mastern tillsammans med Johanna Rivano Eckerdal.

Mycket människor som vanligt. Tror de försöker lyssna och titta på Marc Levengood som sitter på scenen där framme nånstans.

Jag lysnsar på Maria Mårsell och Ida Therén som har skapat den nya litteratur- och konsttidskriften Const Literary (P)review.

Konstaterar nöjt att mina strumpbyxor matchar stolarna vid Aftonbladets scen.

Ulrika Karlsson och Hanna Söderblom vid prisutdelningen av Collijn-priset. Stort grattis!

Martin Schibbye och Johan Persson på scen vid en manifestation för fängslade journalister tillsammans med Dawit Isaaks bror. Mycket människor och varma applåder.

Pustar ut med kaffe på McDonalds innan hemresan. Till och med McDonalds känns lugnt efter en dag på bokmässan.

Hej då bokmässan för den här gången. Ganska skönt att sätta sig på bussen efter en lång dag.

Posted under Bibliotek, Kultur, Pris, Uppsatser

This post was written by karinw on september 29, 2012

Comments (0)

Tags: ,

Vi ville fira Birgitta och igår var det fest och boköverlämning

Igår firade vi Birgitta Olander som byggde upp den tidigare bibliotekarieutbildningen BIVIL från grunden. Den 1 oktober går Birgitta i pension och vid avtackningen närvarade tidigare kollegor genom BIVILs historia, de studenter som bidragit med texter till en vänbok till Birgittas ära och naturligtvis nuvarande ABM-kollegor och representanter från biblioteksfältet.

En vänbok till Birgitta Olander - tankar och erfarenheter från f d studenter

För att synliggöra Birgittas gärning inom biblioteksfältet tillfrågades studenter från alla de BIVIL-kullar sedan starten 1992 fram till 2006 (därefter övergick BIVIL i den nuvarande ABM-mastern) att bidra med en text om bibliotekarieyrket och utbildningen. Texterna är både framåtblickar och bakåtblickar och är spännande, intressant och rolig läsning!

Boken överlämnades med pompa och ståt och finns även i digital version att ladda ner (naturligtvis i Birgittas anda). Ladda ner den i PDF:

En vänbok till Birgitta Olander – tankar och erfarenheter från f d studenter

Innehållsförteckning:

Olof Sundin – Förord

Anna Brümmer – Att vara en del i någon annans vision!

Ola Tengstam – Från LP-platta till surfplatta – 15 biblioteksår i Malmö

Karin Engström – En bibliotekarie i webbranschen

Marita Fagerlind – Sagan BIVIL – från metadata till midi-karaoke

Anna Åkerberg – Att ha förmågan till förändring

Olof Gardell – Framtidens bibl#%&&$arie – don’t mention the word

Ellen Follin – Rustad för framtiden

Jonas Fransson – Birgittas skola

Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask – Ranganathan och en luftmadrass i solen och sen blev vi årets skolbibliotekarier!

Eva Kronfält och Hanna Voog – Under BIVIL-trädets krona: Tradition, profession och nya tider

Carl Gornitzki – ”I thought you said you were a librarian?”

Linda Nilsson – En yrkesroll – flera möjligheter

 

Posted under Bibliotek, bibliotekarieutbildning, Biblioteks- och informationsvetenskap, Firande

This post was written by sakj on september 25, 2012

Comments (0)

U21 Digital Humanities Workshop [gästpost]

Lunds universitet är medlem i U21. Samarbetet inom U21 avser både forskning och student-, lärar- och administratörsutbyte. Gemensamma summer schools och ämnesinriktade projekt är del av U21-verksamheten.

Häromveckan samlades en grupp internationella forskare (och jag) intresserade av digital humaniora för en intressant workshop om ämnesområdets dåtid och framtid. Bland de ämnen som diskuterades var, bland andra, förmedling av medeltida litteratur via digitala gränssnitt, koloniala dokumentärfilmer som primärkällor och användning av bloggar och Wikipedia i undervisning på universitetsnivå.

Medverkarnas ämnestillhörigheter var väldigt spridda men samtliga belyste väldigt viktiga aspekter av området som utgörs av digital humaniora. Keynote-talaren Erik Champion inledde workshopen med en viss skepsis angående fältets vara eller icke-vara och dess problematiska definitioner. Trots dessa svårigheter poängterade han fältets enorma potential och visade på hur detta otroligt multidisciplinära forskningsfält kan berikas ytterligare. Denna multidisciplinaritet synliggjordes också av andra talare, många av vilka menade att interdisciplinaritet och samarbete över gränserna mellan humanistisk och teknisk forskning måste prioriteras mer inom området. Ofta emfaserades vikten av att, som forskare på digitala arenor, besitta kunskap om både teknologi och kultur, programmering och analys.

På torsdagen gav även jag en presentation knuten till min masteruppsats om fildelningskulturer, som jag skrev på ABM-mastern i våras. På workshopen talade jag om nödvändigheten att koppla textbaserade forskningsintervjuer till de digitala kontexter informanterna är bekväma med. En riktning från den något intetsägande binära oppositionen analogt/digitalt och mot en kontextuell förståelse av digitalitet behövs.

Under de tre dagar som workshopen höll på, pratades det flitigt om hur humanistiskt inriktad forskning kan ta tillvara på teknologiska framsteg. Plattformer såsom U21 Digital Humanities behövs för att forskare ska kunna inspireras av ny teknik och använda sig av den för att utforska nya, intressanta forskningsområden.

/Christoffer Frostgård

Posted under Biblioteks- och informationsvetenskap, digitala kulturer, gästpost

This post was written by sakj on september 25, 2012

Comments (0)

Bibliotek och genus

Igår den 19/9 arrangerade SFIS och Svensk biblioteksförening ett föredrag om bibliotek och genus på Kulturanatomen med Sofie Samuelsson från Hallonbergens bibliotek (Sundbybergs kommun) som inbjuden gäst. Sofie är genusinspiratör och ansvarig för den process som Hallonbergens bibliotek genomgår för att senare i höst bli HBT-certifierade av RFSL. Jag och ett 15-tal andra var där och lyssnade på Sofies intressanta tankar om genus på biblioteket och mer specifikt om hur HBT-certifieringen går till.

Sofie berättade att hon och hennes kollegor funderar mycket kring normer, maktstrukturer och identitet och att det handlar om att reflektera kring sina egna föreställningar och sitt eget handlande. I grunden handlar det om grundläggande frågor som Vad är en människa? Vad är ett bibliotek eller vad är läsning? och att det gäller att se bortom kön och istället se till människan. Men att detta kan vara svårt att göra även på ett bibliotek och här kom Sofie in på den aktuella debatten om pojkars respektive flickors läsning och uttalanden som läsambassadören Johan Unenge har gjort. Sofie menade att han har kopplat läsning till kön och att det reproducerar genussystem. Precis som Sofie tycker jag själv att det är viktigt att se hur vi på biblioteket påverkar genom till exempel vilket språk vi använder eller hur vi bemöter pojkar eller flickor, kvinnor eller män. Sofie berättade också om den genushylla de haft på barnavdelningen, med mer normbrytande barnböcker och hur hon själv brukar jobba med barn. Till exempel att undvika att köna karaktärer i barnböcker, helt enkelt för att barn oftast inte tänker på kön men så fort man nämner något om kön så blir de väldigt medvetna om vilka egenskaper eller attribut som ses som manliga respektive kvinnliga.

Sofie Samuelsson till höger tillsammans med min kursare Ellen Pavlov som agerade side-kick under föredraget.

Hallonbergen är det första bibliotek som jobbar med att bli HBT-certifierade och jämställdhetsarbetet är något som präglar både Hallonbergens och Sundbybergs bibliotek, helt enkelt för att politikerna i kommunen tagit beslut om att det ska vara en prioriterad fråga. Sofie berättade att HBT-certifieringen en process som tar ca 6-8 månader och som handlar om att diskutera normer och bemötande i stort och försöka få den kunskap som det ibland krävs för att få syn på vissa normer. Rent praktiskt går det till så att personalen utbildar sig och granskar verksamheten utifrån ett antal checklistor som bland annat berör bemötande, policydokument, nyrekrytering och utvecklingsmöjligheter och till sist får man göra ett avslutande prov. Sofie framhöll att det är viktigt att det är en kompetenshöjning bland personalen och att det synliggörs men också att det blir en personlig process där man får titta på sina egna värderingar och föreställningar. Konkreta saker som de gjort är att de har tittat på biblioteksplanen med normkritisk blick, funderat över hur vilket språk de använder men också saker som vilka bilder de använder på trycksaker och affischer. När de väl har blivit certifierade är planen att göra en specifik HBTQ-policy och även utveckla ett regnbågsbibliotek på webben.

Senare på kvällen arrangerade föreningen BIS ett samtal kring samma frågor där Sofie också deltog men som jag tyvärr inte kunde gå på. Jag hade gärna hört mer om Sofies tankar eftersom jag funderar på att skriva uppsats om just de här frågorna men jag hoppas och tror jag att det kommer fler möjligheter. Jag hoppas också att Sofie som den genusinspiratör hon är lyckas inspirera fler bibliotek att ta tag i de här frågorna. En fråga som kom upp från publiken under föredraget är hur man kan jobba med liknande frågor inom universitets- och högskolebiblioteken och det är något som jag tycker att man verkligen borde titta närmre på.

Läs mer om HBT-certifiering på RFSLs hemsida.

/Karin Westeman

Posted under Bibliotek, Folkbibliotek

This post was written by karinw on september 20, 2012

Comments (0)

Tags: , , ,