En regnig dag för några veckor sedan träffade jag Jette Guldborg Petersen som är chef över Malmö högskolas bibliotek, för ett samtal om bland annat högskolebibliotek och bibliotekarierollen. Jette kommer dock snart lämna Malmö högskola för Lunds universitet då hon är utnämnd till kommande universitetsbibliotekarie. Grattis till Jette och till oss här i Lund!

Vad har du för bakgrund?

Jag har en fyraårig bibliotekarieutbildning från Danmarks biblioteksskola med inriktning på folkbibliotek, men efter utbildningen har jag mest jobbat på högskolebibliotek. Det var hög arbetslöshet när jag gick ut och av en tillfällighet fick jobb på ett bibliotek där jag hade arbetat under studierna. Efter 16 år i olika befattningar på Danmarks Veterinär- og Jordbrugsbibliotek kom jag 2002 till Malmö Högskola och 2005 blev jag bibliotekschef.

Hur skiljer sig högskolebibliotekets utveckling från till exempel folkbibliotekets?

Det har skett en stor utveckling och på många områden närmar sig folk- och högskolebiblioteken varandra. Jag har suttit med i styr- och referensgrupper där man tittar på hur vi närmar oss, ett sätt är gemensamma system som publicerings- och samsökningsystem men också kataloger som Libris. Här finns mycket att vinna. Däremot är det fortfarande olika när det gäller uppdrag, målgrupp och inriktning. För brukaren spelar det ingen roll men där har vi olika uppdrag och roller; högskolebiblioteken är en del av infrastrukturen för utbildning och forskning och har inget självändamål och inte heller samma demokratiska funktion som folkbiblioteken har. Stora och gamla universitetsbibliotek har en speciell roll i bevarandet och tillgängliggörandet av kulturarven, och det är en oerhört viktig och intressant funktion för hela samhället.

Finns det något man ska tänka på om man vill söka sig till ett högskolebibliotek?

Det kräver en djup förståelse för högskolebibliotekets roll och förstå att man inte är i centrum; biblioteket är en viktig fysisk och virtuell plats men är inte den viktigaste utan vi är med för att underlätta processer. Jag har min 10 000- kronors fråga på intervjuer; hur ser du på högskolebibliotekets roll i den pedagogiska processen? och kan man ge ett reflekterat svar på den har man en betydligt större chans för att få jobbet. Men många kan inte svara och då har man inte reflekterat över det tillräckligt länge. Det är viktigt att tänka på vilken roll biblioteket spelar i utbildnings- och forskningsprocessen.

Sen gör det inte heller något om man också är kritisk och ifrågasättande och ställer frågor och krav. Man måste våga att inte vara perfekt. Bibliotekarieyrket attraherar traditionellt personer med sinne för kontroll och ordning och det behövs, men det behövs också personer som behärskar kaos, ställer frågor och gör saker annorlunda. Man ska våga utmana sig själv och inte vara rädd för att säga något dumt eller ställa dumma frågor. Det behövs för att det ska ske något nytt och skapa en utveckling framåt.

Har ni någon pedagogisk verksamhet för era studenter och forskare?

En del av Malmö högskolas bibliotek är ungt, bara 13 år och de första åren jobbade man mest med att bygga upp biblioteket, fysiskt och elektroniskt. Andra delar av biblioteksverksamheten är äldre, och har jobbat närmare kärnverksamheten länge. Generellt kan man säga att vi har kommit närmare de pedagogiska processerna och också kommit närmre forskningsprocessen, forskningen har vuxit och vi har fått större krav att stå för forskningens infrastruktur och faciliteter som publiceringsstöd och vetenskaplig kommunikation.

Vi arbetar med att kunna fungera som processhandledare för forskare för att visa på möjligheter i informationssökningen men vill att det ska ske i en kontext och precis som med studenterna vill vara med hela vägen. Vi vill gärna att en bibliotekarie är kopplad till projektet och kan vara med och lägga upp en planering redan när man får pengar. Att arbeta med forskningen ställer andra krav; det kräver att vi följer med i vad som händer och uppsöker forskarna om någon får nya pengar. Vi behöver visa vad vi kan, ibland kommer vi in för sent för att de inte själva har tänkt på oss.

För studenterna så har ganska många program progression i utbildningen i informationssökning, men inte alla. På några av de stora har vi gjort en stor insats, till exempel på omvårdnadsprogrammet och lärarutbildningen. Vårt mål är att diskutera med lärarna var vi bäst kommer in och inte bara lägga biblioteket där det finns plats i schemat. I samband med en specifik uppgift känns det motiverat och vi vill gärna vara med i planeringen av kurserna. Vi har också ett system med enhetsbibliotekarier som jobbar med en enhet och känner avdelningen och deras behov.

Hur tänker ni när ni ska nyanställa? Vilka kvalifikationer söker ni?

Varje gång vi har ledigt jobb skriver vi en kravprofil och arbetsanalys för att se hur vi bäst använder tjänsten. Det kräver lite arbete men gör att vi kan omdefiniera tjänsten för det som behövs just då. Över en 3-årsperiod har vi fått 10 % extra budget varje år och ska rekrytera mer personal, det är en stabilisering av verksamheten med tillräckligt med folk till basfunktionerna och fler som delar på uppgifterna.

2012 kommer det ske en utveckling av basverksamheten; vi behöver bredda kompetensen för att behoven förändras. Vi märker ett behov av dubbla kompetenser, till exempel bibliotekarier som också har juridiska kunskaper, vi får mycket upphovsrättsliga frågor av forskarna och där behöver vi bli mer professionella. Men vi har också behov av systemvetare och bibliotekarier som har kunskaper i arkivering och särskilt digital arkivering.

Hur ser du på framtidens bibliotekarie?

Jag tror att vi blir mer facilitatorer, vi går från att vara dem som ordnar till att facilitera. I ett 10-års perspektiv tror jag inte att det är så många som köper in och registrerar, det tror jag vi löser genom avtal och kommersiella leverantörer. Vår roll blir att tillgängliggöra och vara en navigatör i informationsfloden, då behövs det kritiska och modet som jag pratade om innan. Det kommer fortfarande att finnas ett stort behov för bibliotekarier, vi har en unik kompetens men man behöver främst någon som förstår systemen och återanvändning av data utifrån särskilda behov.

Du sitter med i referensgruppen för biblioteks- och informationsvetenskapen, vad innebär det?

Jag deltar i ett par möten per år med andra företrädare för branschen. Hittills har det handlat mycket om hur utbildningen presenterar sig med antagning och upptag. Det är en sorts omvärldsbevakning från ABMs sida, att se vad som händer på biblioteken med behov och utveckling. Själv får jag en god insyn i rekryteringsbasen och bra kontakter med lärarna.

Tycker du att det är en fördel för ditt biblioteks verksamhet att ABM-utbildningen finns så nära och att det i Lund också bedrivs forskning inom ämnet?

Det är utan tvivel en fördel och vi är privilegierade med att ha en utbildning så nära, när jag jämför med kollegor på andra platser som inte har det så märker jag vilken stor fördel det är. Det är en fantastisk möjlighet att se vad jag har att rekrytera från och många arbetar här också under studietiden.

Bild lånad från Malmö högskolas hemsida.

/Karin

Posted under Arbetsmarknad, Bibliotek, bibliotekarieutbildning

En hel del i klassen jobbar extra vid sidan av utbildningen, främst på bibliotek eller museum. Jag jobbar till exempel på Malmö stadsbibliotek tillsammans med flera andra klasskamrater. Men eftersom jag tyckte det kändes lite tråkigt att intervjua mig själv så ställde jag några frågor till Ellen Pavlov som går i klassen och som också jobbar på Malmö stadsbibliotek.

Hur fick du jobbet?

Stadsbiblioteket kontaktade Olof Sundin om att de behövde extrapersonal och vi uppmuntrades att skicka en intresseanmälan. Jag gjorde det och sen var vi fem i klassen som blev kallade till ett introduktionsmöte. Där fick vi berätta om oss själva och våra intressen och bakgrundskunskaper för att veta var i huset de skulle placera oss och de berättade kort om biblioteket och vilka behov de hade.

Fick du någon utbildning innan du började?

Jag var på tre utbildningstillfällen med Maggan Rillnert från systemavdelningen där vi fick veta mer om den så kallade webopacen (katalogen som besökarna kan använda) och att den är bra att använda även som bibliotekarie. Men framförallt fick vi lära oss grunderna i katalogssystemet Millennium; att lära sig hur katalogen fungerar och lägga in nya låntagare, hantera avgifter med mera och då fick vi träna på fiktiva böcker och låntagare. Det var både rent praktiskt att lära sig systemet men också lära sig hur det är uppbyggt, mekanismerna bakom. Vi fick även en säkerhetsgenomgång och dessutom utbildning på plats genom att gå bredvid i de lånediskar som vi tjänstgör i.

Vad får du göra när du jobbar?

Det skiftar. Jag har varit i receptionsdisken i entrén, där är det väldigt högt tempo med korta praktiska ärenden som att ta betalt för avgifter, skriva in nya låntagare, växla pengar till att svara på frågor om man var man hittar en speciell bok och hänvisa till avdelningarna. I entrén har man funktionen som en guide och behöver ha lite koll på mycket. Sen har jag varit på barnavdelningen och Slottet 3 som är fackavdelningen. Där är det inte så stor skillnad men vissa saker gör man mest på barnavdelningen som att leta efter en speciell bok eller komma med tips. Frågorna är ganska lika men ämnena skiljer sig åt. Men i lånedisken får jag tänka till lite mer än i entrén och får mer möjligheter att använda kunskapen vi får på utbildningen som hur man tänker i sökstrategier eller hur går man vidare om man inte hittar boken. Ibland kan frågorna vara riktigt kluriga!

Vad ger det dig att jobba, är det ett bra komplement till utbildningen?

Det är bra att vara ute på fältet och omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken och bra att kunna ta sig med det praktiska till diskussionerna vi har under föreläsningarna. Andra i klassen jobbar också så man får se bredden och hur det fungerar på andra bibliotek vilken ger en förståelse av att det innebär olika saker att jobba på bibliotek beroende på vilket bibliotek du jobbar på. Jag har också erfarenhet av ett annat bibliotek i Malmö och trots att det ligger i samma stad och delvis tillhör samma organisation så är det väldigt olika.

Är det kul?

Jag har mött mycket positiva reaktioner från låntagare! I diskussionen där bibliotekens framtid målas upp som en dystopi och att de kommer försvinna så är det kul att se hur många som besöker stadsbiblioteket och att till exempel öppna dörrarna en lördag då besökarna väller in.

Var skulle du vilja jobba i framtiden?

Jag har sedan tidigare jobbat på Malmö stadsbibliotek och trivdes väldigt bra. Det är en intressant arbetsplats med alla förändringar och att den är så stor gör att man alltid kan hitta något man trivs med. Men i jämförelse med ett litet bibliotek är nackdelen att man inte får den nära kontakten med låntagarna och det höga tempot kan både vara positivt och stressande. På det lilla biblioteket lär du känna låntagarna på ett annat sätt och är mer engagerad i alla beslut och alla arbetsuppgifter. Men du blir också mer ansvarig medan på ett stort har du alltid någon att hänvisa till. Men jag kan absolut se mig själv att jobba där!

/Karin

Posted under Arbetsmarknad, Bibliotek, Folkbibliotek, Museum

Idag hade vi på B&I- inriktningen besök av Kerstin Belin som är bibliotekarie och har jobbat mycket med Information Management och inom ”otraditionella” bibliotek. För tillfället jobbar Kerstin som Information Manager på Region Skåne och med deras eArkiv där man lagrar och tillgängliggör arkiverad digital verksamhetsinformation och utvecklar system för detta.

Kerstin har gått ABM-masterns föregångare Bivil och hon berättade om sin resa som informationsvetare och sina arbetsplatser på den mer ”alternativa” arbetsmarknaden som man kanske inte tänker på under utbildningen. Men som finns och som visar vilken bredd det finns inom arbetsmarknaden och hur många möjliga arbetsuppgifter som existerar för en B&I-are! Detta var intressant att få höra om då man kanske främst tänker sig en framtid på olika typer av bibliotek när man går den här utbildningen och det kändes också betryggande inför framtiden att höra hur många möjliga vägar som finns.

Information Management kan låta som ett stelt begrepp men handlar mycket om att göra det möjligt att få fram rätt information, Kerstin citerade Lynda Woodman om har sagt: ”Information Management is all about getting the right information, in the right form, to the right person, at the right cost, at the right time, in the right place, to take the right action.” (1999)  Ett citat som ganska enkelt förklarar vad syftet med Information Management är men som inte lika enkelt illustrerar alla delar som behövs för att uppnå detta.

Som första jobb kom Kerstin till Astra Draco, nu AstraZeneca där hon haft flera olika tjänster med titlar som bibliotekarie, Information Specialist, Infospace Manager och Business Information Manager. Det var intressant att höra hennes funderingar kring titlar och bredden på de olika titlarna och vad som ryms i dem. Det var också väldigt intressant att höra om hennes arbete på AstraZeneca och hur informationshanteringen fungerar på ett stort globalt företag med en så komplex verksamhet som läkemedelsutveckling. Kerstin berättade att läkemedelsprocessen skapar och kräver en massa information och det är viktigt att forskarna får rätt information för att kunna ta rätt beslut och korta tiden på processen. Där var biblioteks- och informationsfunktionen viktig för att tillhandahålla många olika typer av informationsförsörjning och kunna analysera och bearbeta informationen för att underlätta forskarnas arbete. En stor del av detta var pro-aktivt arbete; att tillhandahålla information till forskarna innan de själva frågar efter den, och att vägleda dem till vilka informationsresurser  som kan vara användbara. Under veckans föreläsningar har vi pratat en del om hur informationskulturer skiljer sig åt mellan olika discipliner och det var något jag kunde koppla samman med Kerstins beskrivning av läkemedelsvärlden.

Men vi fick också höra om arbetsuppgifter längre från de traditionella bibliotekarieuppgifterna, som att utveckla databaser och olika informationshanteringssystem, att vara webbansvarig och arbetsledare. Efter beskedet om AstraZenecas nedläggning i Lund gick Kerstin vidare till en tjänst inom Öresundsuniversitetet där hon i ett svensk-danskt kunskaps- och innovationsprojekt bland annat fick användning för sina IT-kunskaper och sin vana att jobba gränsöverskridande. Och från detta kom hon sedan till Region Skåne och Regionarkivets eArkiv på Arkivcentrum Syd där man jobbar med att säkerställa en långsiktig tillgång till verksamhetens digitala information. Något som innehåller en hel del teknik men också utvecklandet av informationsmodeller och intressantanalyser, det vill säga vem ska använda informationen och i vilket syfte. En intressant aspekt var också att arkivet ska funka med teknologin i framtiden, vilket kändes som en svindlande tanke när vi inte alls vet hur teknologin kommer att utvecklas och se ut i en avlägsen framtid.

Det här var ett försök att sammanfatta Kerstins mycket intressanta och innehållsrika föreläsning. Det är inspirerande att höra om vägar utanför de traditionella och uppmuntrande vilken bredd som ryms inom B&I- kompetensen. Något som jag kommer ta med mig från föreläsningen är Kerstins ord om hur information kan fungera som strategisk resurs men att den måste förvaltas och skötas. I det kände jag att jag fick en större förståelse för informationsbegreppet men också förståelse för hur viktigt det är att använda och tillvarata informationen på ett lämpligt sätt för den verksamhet man verkar i.

/Karin

Hittade förresten en Information Management-saga på Youtube!

Posted under Arbetsmarknad, Arkiv, Bibliotek, Biblioteks- och informationsvetenskap

Under oktober månad arbetar tredjetermins-studenterna med strategiska planer för olika ABM-verksamheter. Två grupper studenter med arkivvetenskaplig inriktning studerar verksamheten vid Folklivsarkivet i Lund respektive Lunds stadsarkiv. Fyra bibliotek analyseras av lika många grupper B&I-inriktade studernter. Det är två högskolebibliotek (vid Campus Helsingborg och Högskolan i Kristianstad) och två folkbibliotek (i Staffanstorp och Höör). Studenterna med museologisk inriktning undersöker Järnvägsmuseet i Ängelholm respektive Landskrona museum. Dessa åtta verksamheter är sinsemellan ganska olika med t ex olika huvudmän samtidigt som de alla ingår i ABM-området. De deltar aktivt i utbildningen genom att ställa tid och verksamhet till förfogande för studenternas projektarbete. Samtidigt får de en noggrann genomlysning av sin verksamhet med bl a verksamhets- och omvärldsanalyser. De strategiska planerna presenterar varje verksamhets förutsättningar –mål, policies, ekonomiska och andra resurser, organisation etc – och strategiska bedömningar av vilka förändringar och aktiviteter som krävs för att nå målen inklusive organisatoriska, ekonomiska och tekniska förändringar under planeringsperioden (2012-2014). I de strategiska planerna tar studenterna ett helhetsgrepp på de verksamheter de undersöker. Här kombineras en lång rad teoretiska och praktiska inslag från både den här kursen och tidigare kurser inom programmet, vilket de flesta studenter tycker är både givande och intressant.

Kommentarer från kursutvärderingen 2010:
− ”Det var lärorikt, intressant och nyttigt att få komma i direkt kontakt med en verksamhet och försöka arbeta med att utveckla den.”
− ”Kursen överträffade mina förväntningar genom att bidra med nya och en ny slags kunskaper som kändes relevanta för min framtida yrkesutövning.”
− ”Jag tycker att kursen hjälpte till att fördjupa kunskaper från tidigare kunskaper. Det var bra att få ta del av en verklig verksamhet eftersom det gjorde det lättare att förstå teorin bakom. Trots det var det ibland svårt att förstå hur verksamheten som vi undersökte förhöll sig till andra verksamheter inom sektorn.”

3-4 november ventileras de strategiska planerna vid seminarier där varje grupp presenterar sin egen plan och opponerar på en annan grupps plan.

Posted under Arbetsmarknad, Arkiv, Bibliotek, Museum

Hej Tobias!

Hej Olle!

Efter att du tagit examen från ABM-masterns arkivspår under 2010 har du alltså skaffat dig ett spännande jobb och sedan ytterligare ett spännande jobb. Kan du berätta någonting om det första arbetet?

Visst kan jag det. När vi fortfarande höll på med våra uppsatser under vårterminen 2010 sökte jag jobb som arkivarie och föreståndare på Folkrörelsearkivet i Skellefteå. Efter att ha varit uppe på intervju under våren blev jag erbjuden arbetet. Folkrörelsearkivet i Skellefteå är ett depåarkiv för Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Folkrörelsearkivets huvudarkiv ligger i Umeå.

Kan du berätta någonting om dina arbetsuppgifter på Folkrörelsearkivet i Skellefteå?

Arbetet innebar att jag fick ansvara för arkivet, det tillhörande bokbinderiet och verksamhetens sex anställda. Så för min del handlade arbetet om allt från att utföra traditionella arkivariesysslor, som att ordna och förteckna arkiv, till att stötta personal i deras vardagliga arbete och hjälpa till med att ta emot förfrågningar av olika slag. Den utåtriktade verksamheten var mycket central på arkivet, så jag ägnade mig också åt att ta emot skolklasser, organisera arbetet med evenemang som utställningar och Arkivens dag, samt hålla i samarbetet med olika lokalhistoriska föreningar, museer och andra arkiv.

När jag började arbeta kom en stor sammanslagning på tapeten och jag fick ägna mycket tid åt att samordna flytt och samlokalisering. Det var bitvis ganska svårt att sätta sig in i allting som nyanställd, men samtidigt upplevde jag att det fanns en stor fördel i att kunna se verksamheten med helt nya, fräscha ögon.

Så du var i princip verksamhetsledare för ett filialarkiv till Folkrörelsearkivet i Umeå?

Ja.

Fint, då är jag med. Det låter ju jättespännande! Men nu har du alltså lämnat Skellefteå och fått ett nytt arbete?

Ja, efter ganska exakt ett år på arkivet i Skellefteå har jag återvänt till Skåne och blivit arkivarie och arkivpedagog på Skånes arkivförbund.

Nu vet jag att du inte har arbetat där så länge, men kan du trots det berätta något om vad du kommer att syssla med på Skånes arkivförbund?

Jag ska göra mitt bästa. En sak man kan säga är att jag inte kommer arbeta med lika många olika typer av arbetsuppgifter som i Skellefteå och att det ska bli roligt att kunna fokusera på vissa områden. Nu närmast kommer jag att koncentrera mig på att arbeta med Arkivens dag och se över det arbete som gjorts av min föregångare på det här jobbet. Skånes arkivförbund har ju en tydlig pedagogisk profil, så det kommer att bli en viktig del i mitt arbete att driva och vidareutveckla olika pedagogiska engagemang, som till exempel att ta emot skolklasser.

Om vi rör oss till ABM-mastern som du läste tillsammans med programmets första kull – kan du säga något om varför du sökte?

Framförallt blev jag lockad av bredden i ABM-mastern. Dessutom är arkivsektorn, vilken intresserade mig redan från början, mycket bred och det känns klockrent att man kan arbeta med så många olika saker inom arkivariens yrkesram.

Nu har det ju gått ett drygt år sedan du slutade på ABM-mastern. Är det något som i efterhand ter sig som speciellt med programmet?

Ja, jag tycker utbildningens fokus på det sociala arbetet med kollegor, att arbeta i grupp kort och gott, var speciellt. Dessa erfarenheter har dessutom varit mycket bra och användbara i min yrkesvardag efter utbildningen, särskilt när jag som ny sattes att leda arbetet på Folkrörelsearkivet i Skellefteå. Då var det viktigt att kunna lyssna och lyfta fram olika åsikter i arbetslaget. Jag fick väldigt positiv feedback från mina kollegor där, i huvudsak på grund av vi lyckades skapa ett arbetsklimat där alla kände sig delaktiga i vad som skedde på arkivet och att beslut inte enbart fattades av mig, uppifrån, utan att alla gavs en chans att vara med och bestämma över sitt eget arbete.

Du skrev också en mastersuppsats under din tid här på mastern. Vad skrev du om?

Jag skrev, tillsammans med Magnus Nilsson, om strategier för digitalt bevarande. Vi gjorde en studie där vi undersökte olika institutioner i Skåne och deras strategier för långsiktigt digitalt bevarande. Institutionerna vi tittade på var Kulturen, Region Skåne och Malmö Stad. Sedan gjorde vi en jämförande analys och diskuterade eventuella problem vi stötte på i strategierna och hur man skulle kunna lösa dem.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med digitalt bevarande i din yrkesroll som arkivarie?

Ja, absolut. Oavsett om man arbetar i enskild eller offentlig arkivsektor är frågan betydelsefull, komplicerad och i högsta grad aktuell.

Avslutningsvis, vad gör du om fem år?

Oj, jag har ingen aning! Det är faktiskt mycket svårt att säga. Man får se. Säkert är att det finns många aspekter i arkivarieyrket och det under sin yrkeskarriär skulle vara roligt att pröva på att arbeta med flera av dem. Som jag ser det, är det viktigt att man efter sin examen smakar lite här och lite där och ser vad man är intresserad av.

/Olle

Posted under Arbetsmarknad, Arkiv, Arkivarieutbildning, Arkivvetenskap

Sandra Nilsson

Vad är det för jobb du har fått?
Jag har fått jobb som arkivarie på Länsstyrelserna i Blekinge och Kronoberg.

Vad kommer det innebära för slags arbetsuppgifter?
I första hand att börja förbereda för processorienterad arkivredovisning, som alla handlingar på statliga myndigheter senast 2013 ska vara förtecknade enligt. Sen är det även så att Länsstyrelsen i Blekinge ska flytta till nya lokaler i början på 2012 och mycket material måste då förberedas för denna flytt.

Kan du berätta om din bakgrund innan du läste ABM-mastern med arkivvetenskaplig inriktning?
Jag har en fil. kand. i historia och hade läst kortkurserna i museologi och arkivvetenskap som institutionen tillhandahåller, där 5 veckors praktik ingick.

Varför ville du läsa ABM-mastern?
För att få en djupare kunskap och bredd inom ABM-ämnet. Men även för att jag tyckte att det lät som en väldigt bra utbildning, vilket också visade sig vara sant.

Kan du berätta om din masteruppsats, vad skrev du om och varför?
Jag skrev min masteruppsats om Arkiv som besöksmål. Jag blev intresserad av arkiv som besöksmål när jag insåg hur lite arkiven marknadsför sig utåt och vilken potential turismen är för att locka nya besökare till arkiven. Uppsatsen undersöker arkivariers attityd till arkivturism och om de tror att det har en framtid som en del av turismindustrin. Resultaten var överlag väldigt positivt och förhoppningsvis läser många min uppsats och blir då inspirerade till att använda turismen för att göra arkiven mer öppna och tillgängliga.

Vad skulle du säga är speciellt med ABM-mastern enligt dig?
Att man lär sig väldigt mycket om att arbeta i grupp och det sociala samspelet. De många studiebesöken och verksamhetsförlagda uppgifterna var väldigt lärorika.

Vad tar du med dig nu från utbildningen när du börjar arbeta?
Allt! Även om det inte räcker helt, eftersom man inte har lärt sig allt det praktiska, plus att mycket ändå skiljer sig från olika arbetsplatser. Jag har bara arbetat två dagar, och är helt överväldigad, men jag känner ändå ett lugn, eftersom jag vet vart jag ska leta för att hitta det jag behöver.

Vad tror du att du gör du om fem år?
Svårt att säga, men jag jobbar förmodligen fortfarande på arkiv, om jag inte har utvecklat mina näringslivsidéer.

Det låter spännande är det något du kan berätta något mer om?
Min näringslivsidé handlar lite om mitt uppsatsämne, och är en utveckling av att locka en viss sorts användare till arkiven. Hur det ska gå till är ännu inte utrett, men funderingarna finns i bakhuvudet.

Posted under Arbetsmarknad, Arkiv, Arkivvetenskap

Var är det du har fått jobb och vilken typ av jobb är det?
Tack så mycket! Det är ett jobb som barnbibliotekarie på stadsbiblioteket i Landskrona.

Du har redan börjat arbeta lite som jag förstått det har du hunnit få en inblick i vad det kommer att innebära för slags arbetsuppgifter?
Ja, jag har jobbat ett par veckor nu. Jag ska främst jobba med utåtriktad verksamhet och då bl.a. ta emot klassbesök och hålla i bokprat, skriva i bibliotekets blogg m.m. Sen kommer jag som det ser ut nu antagligen vara med och utveckla nya verksamheter vars form och inriktning man inte är riktigt klar med än. Det finns en vilja att utforska (för biblioteket) nya medieformer och hur man kan arbeta med saker som t.ex. dataspel på biblioteket. Jag vet inte alls var det kommer att landa i slutändan men tycker det är kul att man vill testa bibliotekets möjligheter och potentiella nya verksamheter.

Kan du berätta om din bakgrund innan du läste ABM-mastern och ditt val av inriktning?
Jag har en kandidatexamen i bokhistoria och har förutom det även läst litteraturvetenskap samt barn- och ungdomslitteratur. Jag har hela tiden varit mest intresserad av biblioteks- och informationsinriktningen, det är bibliotekarie jag velat bli. Det har också varit roligt att få lite inblick i de andra inriktningarna och jag gillar att man på så sätt breddar sina kunskaper till att handla om mer än bara bibliotek.

Hur kommer det sig att du ville läsa ABM-mastern?
Jag ville få ihop en konkret examen till slut och planerade att söka till BIVIL* när jag läst de poäng som krävdes för att bli behörig dit, sen när jag gjort det hade det hunnit bli ABM så då föll det sig naturligt att söka det istället.

Vad är speciellt med ABM-mastern enligt dig?
Det breda anslaget som blir av att olika inriktningar läser tillsammans och att alla dessutom har olika bakgrund och intressen. Sen har jag aldrig jobbat så mycket i olika grupper som jag gjort här. Det har varit väldigt lärorikt, framförallt genom att man lär sig hur man fungerar i olika slags grupper och att samarbeta kring större arbeten än vad jag har gjort tidigare. Jag tror också att det är speciellt jämfört med de flesta andra bibliotekarieutbildningar specifikt att det är just masternivå istället för kandidat vilket jag tyckt är en fördel.

Vad tar du med dig nu när du börjar arbeta?
Ett sätt att tänka kring biblioteksverksamhet och verksamhetsutveckling, ett problematiserande synsätt kring vad bibliotek kan och bör vara och en hel del kunskap som inte går att sätta fingret på riktigt. Tycker att utbildningen mycket handlar om att lära sig olika förhållningssätt och en förmåga att kunna sätta sig in i samt analysera och bedöma olika situationer och verksamheter snarare än om konkreta praktiska kunskaper.

Vad gör du om fem år?
Oj! Svår fråga, jag hoppas att jag fortfarande gillar att jobba på bibliotek eller med biblioteksfrågor på något sätt och att jag har ett jobb jag trivs med. Närmare än så vill jag nog inte sätta ord på framtiden just nu.

/Sara

* BIVIL är det tidigare magisterprogrammet i biblioteks- och informationsvetenskap som fanns i Lund före ABM-mastern.

Posted under Arbetsmarknad, Bibliotek, bibliotekarieutbildning, Biblioteks- och informationsvetenskap

Anna-Karin, Ranka och Viktoria

Jag träffade studenterna Ranka och Anna-Karin och deras mentor Viktoria vid ett av deras sista mentorsmöten i solen utanför Kulturanatomen. Jag ville höra mer om vilka möjligheter de ser med att ha en mentor respektive vara mentor. Ranka och Anna-Karin lyfter fram hur de båda såg det som intressant att diskutera med en verksam bibliotekarie när de fick höra talas om att man kunde ha en mentor under den sista terminen på programmet. De tyckte att det kom perfekt i tiden när de var i slutfasen av studierna och precis när man ska börja söka jobb. Mycket av diskussionerna har därför handlat om vad man kan tänka på när man söker jobb och vad som döljer sig bakom orden i platsannonserna. Viktoria säger också att hon som mentor ser det som ett sätt att tala om sitt jobb som bibliotekarie på ett annat vis än med kollegor. Man hinner sällan tala om vad som utgör grunden i jobbet eller de övergripande sakerna och då är det spännande att få frågor om detta och på det viset får hon med sig saker själv från mentorsmötena. Ranka och Anna-Karin pekar också på hur det har varit bra att mötena har varit informella och mer ett samtal utifrån de frågor som dyker upp. De har inte sett det som något betungande eller som ställer krav i en redan pressad situation när man skriver sitt examensarbete, utan snarare som ett kravlöst tillfälle att diskutera vad som ska hända sedan och vad man kan tänka på då. Även om båda har arbetat som studentvakter menar de att man i det arbetet får relativt liten inblick i vad som händer i verksamheten i övrigt. Genom att träffa Viktoria har de kunnat diskutera mer om det vardagliga arbetet som bibliotekarie och ställa konkreta frågor kring detta. Viktoria nämner även hon hur det inte hinns med några djuplodande samtal med de studentvakter som hon ansvarar för, eftersom när man träffar dem i den situationen är det mest tal om att lösa det praktiska och fördela arbetsuppgifter och som hon säger ”då öser man mest en massa jobb på dem”. Hon säger också att som mentor får man dessutom en bra kontakt med utbildningen genom studenterna och det är nyttigt att få de där frågorna om hur saker går till. Alla tre är överens om att de rekommenderar alla att utnyttja tillfället med att ha mentor eller vara mentor!

/Sara

Posted under Arbetsmarknad, bibliotekarieutbildning, Biblioteks- och informationsvetenskap, mentorer

Karin Karuchka Kristiansen

Vad är det för jobb du har fått, det är inte bara på en skola du ska arbeta?
Jag är anställd av Folkbiblioteken i Lund och jobbar som skolbibliotekarie på tre olika skolor. Två av skolorna är kommunala och har elever upp till femman, den tredje är en statlig specialskola för hörselskadade och döva barn och ungdomar.

Vad kommer det att innebära för slags arbetsuppgifter?
Jag har det huvudsakliga ansvaret för biblioteken, så som inköp, gallring och all typ av planering. Mitt arbete med eleverna handlar både och läsfrämjande verksamhet samt undervisning i informationssökning. Jag har bokprat, högläsning och just nu håller jag på att planera ett författarbesök till en av skolorna. Jag ska även finnas till för lärarna, om de till exempel har något speciellt ämne de arbetar med i skolan så kan jag hjälpa dem att finna rätt material till detta.

Kan du berätta lite om din bakgrund innan du läste ABM-mastern?
Jag har en kandidatexamen som innehåller genusvetenskap samt konsthistoria och visuella studier. Jag har även alltid jobbat bredvid mina studier, bland annat som vårdbiträde och som studentvakt på ett Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek i Lund.

Varför ville du läsa ABM-mastern i Lund?
Jag ville kunna kombinera och ha användning av de ämnena jag byggt min kandidatexamen på och ha ett kreativt och socialt yrke.

Vad skrev du din masteruppsats om?
Under utbildningen funderade jag mycket kring biblioteket. Det är en så intressant institution, i ständig förändring samtidigt som det finns så starka föreställningar i samhället om vad det är för någonting. Dessa tankar ledde till att jag valde att undersöka innovativa nystartade folkbiblioteksverksamheters förhållande till det traditionella folkbiblioteket. Hur företrädare för dessa bibliotek beskriver sina verksamheter samt hur användarna uppfattar och nyttjar dem.

Vad är speciellt med ABM-mastern enligt dig?
Att man arbetade i stort sett uteslutande i olika gruppkonstellationer. Då alla har med sig en kandidatexamen med olika typer av inriktning i ryggsäcken skapades mycket intressanta möten. Sedan var det många bra gästföreläsare och studiebesök på olika typer av biblioteksverksamheter.

Vad tar du med dig från utbildningen nu när du börjar arbeta?
Framförallt sådan kunskap som ofta är lite svår att sätta fingret på, en förståelse för biblioteksverksamheter och hur de funkar, eller borde funka och verktyg för att arbeta utifrån ett användarperspektiv.

Slutligen den svåra frågan vad tror du att du gör om fem år?
Jag har ett kreativt arbete som är bibliotekarie på folkbibliotek eller inom skolbibliotek. Jag kan planera mycket fritt och så har jag olika projekt igång med en genusvetenskaplig inriktning.

Posted under Arbetsmarknad, Bibliotek, bibliotekarieutbildning, Biblioteks- och informationsvetenskap

Vid institutionen för kulturvetenskaper har det precis genomförts en stor alumniundersökning om vart studenterna tar vägen efter utbildningen. Även de första studenterna från ABM-mastern som gick ut våren 2010 har intervjuats i undersökningen. I urvalet ingick enbart de studenter som tagit ut sitt examensbevis* vilket var 14 ABM-studenter när undersökningen genomfördes, 12 studenter har intervjuats. Det visar sig att 11 av dessa har jobb! Det stora flertalet har dessutom fått jobb som är i linje med utbildningen. Det stämmer överens med DIKs undersökning om bibliotekariestudenter som presenterades på ett ämnesmöte i Växjö, där 7 av 10 som studerat biblioteks- och informationsvetenskap får jobb inom 3 månader och 9 av 10 får ett jobb som är kvalificerat i linje med utbildningen, men detta gäller alltså även i hög grad för studenterna i de andra ämnena. För alla studenter som gått arkivvetenskaplig inriktning ser det väldigt bra ut på arbetsmarknaden. I första kullen studenter fanns det dock bara en student som läste inriktningen mot museologi.

Utbildningens starka sidor som lyftes fram av studenterna i undersökningen är att man lär sig samarbete och grupparbete, att utbildningen har bredd, kompetenta lärare och bra teoretisk grund. Dessutom är flera saker från utbildningen viktiga i deras nuvarande jobbsituation. Dessa saker sa våra studenter att de hade med sig från utbildningen, att de kan:

• Producera text på svenska

• Kritiskt granska texter

• Överblicka och sammanfatta stort textmaterial

• Söka och värdera källmaterial

• Använda dator som arbetsverktyg

• Kunna sätta in en fråga i ett historiskt eller kulturellt sammanhang

• Arbeta i team och samarbeta med andra

—————————————————————

Posted under Arbetsmarknad, Arkiv, Arkivvetenskap, Bibliotek, bibliotekarieutbildning, Biblioteks- och informationsvetenskap, Museologi, Museum